Längdskidåkningsblogginlägg
Jag tänkte ta er med på ett skidpass, inte vilket som helst, utan det första passet vi hade med dem snigelvallade skidorna!
Som en liten uppföljning.
En lugn eftermiddag, inte en levande själ på skidstadion, efter ett hastigt besök på den mysiga lilla kontorsinredningsbutiken, som ligger vägg i vägg med Ica.
Idealiska förutsättningar för ett träningspass bland barr och kvistar.
Vi snörar på Johanna skidorna och inser, att EDSBYN skidorna troligen inte funkar så jävla bra utan stavar!
Stavarna har jag självklart glömt, men som alla coacher gäller det att ha turen med sig ibland.
En man kommer förbi, han har ett par stavar som han inte tycks använda – Självklart lånar han gärna ut dem till Johanna.
Kruxet är bara att mannen mäter cirkus 2.10 cm i strumplästen och stavarna är då givetvis otroligt långa!
Johanna är stolta 1.60 cm men vad gör man inte för idrotten!
På något sätt, måste det ha blivit en fnurra på tråden, en brist på vår interna ledning, eller helt enkelt ett missförstånd.
Hon hade fått för sig att JAG skulle följa med henne runt på kilometerslingan!
Jag som aldrig skulle ge mig ut i skog och mark utan att ha med mig någon som jag vet med säkerhet att jag skulle kunna springa ifrån om det kom en björn eller annat otyg.
Jag vinkade av Johanna, och satte mig i bilen för att titta lite mer ingående i påsen från inredningsbutiken.
Tänkte – VA FAN, solen skiner, fåglarna kvittrar och jag har precis träffat världens kanske längsta skidåkare!
Skickade ett SMS till Johanna och förklarade att det kanske var bäst att hon sparade på krafterna lite eftersom det nu var bestämt att det var hon som skulle köra hem!
Lika trötta och utslagna bägge två kom vi hem till ett hem som lättast beskrivas som KAOS! Johannas Krossträjner hade fullständigt löpt amok! Det kanske är bäst att kastrera fanskapet eller köpa den en partner!
En lugn eftermiddag, inte en levande själ på skidstadion, efter ett hastigt besök på den mysiga lilla kontorsinredningsbutiken, som ligger vägg i vägg med Ica.
Idealiska förutsättningar för ett träningspass bland barr och kvistar.
Vi snörar på Johanna skidorna och inser, att EDSBYN skidorna troligen inte funkar så jävla bra utan stavar!
Stavarna har jag självklart glömt, men som alla coacher gäller det att ha turen med sig ibland.
En man kommer förbi, han har ett par stavar som han inte tycks använda – Självklart lånar han gärna ut dem till Johanna.
Kruxet är bara att mannen mäter cirkus 2.10 cm i strumplästen och stavarna är då givetvis otroligt långa!
Johanna är stolta 1.60 cm men vad gör man inte för idrotten!
På något sätt, måste det ha blivit en fnurra på tråden, en brist på vår interna ledning, eller helt enkelt ett missförstånd.
Hon hade fått för sig att JAG skulle följa med henne runt på kilometerslingan!
Jag som aldrig skulle ge mig ut i skog och mark utan att ha med mig någon som jag vet med säkerhet att jag skulle kunna springa ifrån om det kom en björn eller annat otyg.
Jag vinkade av Johanna, och satte mig i bilen för att titta lite mer ingående i påsen från inredningsbutiken.
Tänkte – VA FAN, solen skiner, fåglarna kvittrar och jag har precis träffat världens kanske längsta skidåkare!
Skickade ett SMS till Johanna och förklarade att det kanske var bäst att hon sparade på krafterna lite eftersom det nu var bestämt att det var hon som skulle köra hem!
Lika trötta och utslagna bägge två kom vi hem till ett hem som lättast beskrivas som KAOS! Johannas Krossträjner hade fullständigt löpt amok! Det kanske är bäst att kastrera fanskapet eller köpa den en partner!
Kommentarer
Trackback
