Öppna din dörr

Kvällen spenderade jag själv, tillsammans med mina vänner sniglarna och ett gott glas rött vin.
Johanna hade nämligen fått en släng av huvudvärk så hon borstade sina tänder och kröp till kojs relativt tidigt.
Det bloggas ju inte lika frekvent längre, dels är det tiden som bara tycks flyga iväg, den andra stora anledningen är ju att Johanna tränar så inåt helvetet att jag helt har tagit över husets samtliga sysslor och åtaganden.

Den där huvudvärken ja, återkommer till den, för ungefär en halvtimme sedan så hörde jag att Johanna, mycket dovt samtalade med någon.
Fan, yrar hon tänkte jag, och närmade mig sovrumsdörren med små och försiktiga steg.

-  ” Vilken blank och len sadel du har” hörde jag genom dörren.
-  ”Och vilken stor och maffig mittstång du har” ?

Ahh, hon drömmer om mig igen! Tänkte jag och började smyga bort i korridoren. DÅ! Hörs ett PLING! PLING! PLING!
Jag förstår absolut ingenting och beslutar mig för att smyga in och titta vad hon har för sig där inne egentligen.

På MIN plats i vår säng, under MITT turtles-täcke i vår säng, på MIN kudde i vår säng!
Ligger det en cykel, en sådan där med smala däck, snabbt styre, och len sadel.
En idealisk cykel för Vättern-rundan!
Jag blir så jävla exalterad att jag ger både Johanna och cykeln en puss! Önskar dem god natt och tar ett nytt täckte i tvättskrubben och styr stegen mot soffan!
Äntligen, äntligen kan vi börja hårdsatsa inför säsongens första stora lopp!
 

idh


Det är den förträfflige Madde Stridh som jag med värme tackar. Tack för att jag får sova på soffan, tack för att Johannas rumpa snart kommer att vara öm och att hon inte kommer att kunna skylla sin ömhet på mig! Tack!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0